tinanordstroms

JAG ÄR KLAR MED GYMNASIET.
I något som har känts som en evighet har jag plågats och nu såhär i efterhand undrar jag vart de tre åren tagit vägen. En sak är då säker, jag hade aldrig gjort om det för alla pengar i världen.

Det är nog sant som dom säger ändå, trots att det ibland verkligen inte känts som att det varit värt det.

Det här citatet hörde jag på en föreläsning innan jag skulle börja första året på gymnasiet med en kille som föddes utan armar och ben. Han berättade om en gång när han bestämde sig för att koka kaffe när hans flickvän inte var hemma. Kaffet var högst upp i köksskåpen och han har liksom inga armar och ben. Han kokade sitt kaffe, om än det tog två timmar så fick han sin jävla kopp med kaffe. Och då så sa han något som jag ALLTID kommer att minnas:

Jag säger inte att det kommer att vara enkelt, men det kommer att vara värt det.


Förutom detta har jag dragits med det som kuratorn alltid tjatar om: NÄSAN ÖVER YTAN TINA, HELST HUVUDET.
Och nu går jag tamejfan på vattnet. Värstaste Jesus yao.